arbete - Investpassion

Redovisningskompetens är ständigt efterfrågad. Även om utvecklingen går fort framåt och arbetssättet ser väldigt annorlunda ut nu än det gjorde tidigare så är det absolut inte ett utdöende yrke. Finns det ett företag, så finns det behov av redovisningskunniga människor. Oavsett om företaget väljer att anställa en ekonom för att utföra redovisningen eller om man väljer att lämna bort arbetet till en redovisningsbyrå, så finns alltid behovet och arbetstillfällena. Redovisningsekonomer kan nämligen arbeta både på företag och på redovisningsbyråer. Författare till denna artikel är Emma Staderius, Redovisningsekonom. Vad innebär begreppet redovisning? Redovisning innefattar den löpande bokföringen men även avstämningar, rapporteringar, moms, sammanställningar av bokföringen och bokslut. Sammanställningarna ska analyseras och ligger sedan till grund för olika beslut som ska fattas kring åtgärder och andra ageranden inom företaget. Bokföring och redovisning används i folkmun ofta synonymt med varandra. Det är inte helt och hållet fel, begreppen är ju på sätt och vis inflätade i varandra men det kan vara värt att komma ihåg att det ändå finns skillnader. Bokföring är en del av redovisningen, medan redovisning är ett bredare begrepp. Dubbel bokföring som det kallas när vi arbetar med debet och kredit är inget nytt begrepp. 1494 gav den italienske munken Luca Pacioli ut boken ”Summa the arithmetica, geometria, proportioni et proportionalita” där bokföringen beskrivs. Bokföringen utvecklades dessförinnan av handelsmännen i Florens på 1300-talet och inom den islamiska världen har man kunnat spåra den dubbla bokföringen ända tillbaka till 1200-talet. Ska man jobba hos företag eller på redovisningsbyrå? Det är en smaksak egentligen. Båda alternativen har precis som det mesta annat sina för och nackdelar. Väljer man att arbeta med redovisning på ett företag så är arbetstempot i regel lite mer humant än om man jobbar på en byrå, där det "löpande band-redovisas" lite mer. Som anställd på en byrå så kan man ha väldigt många kunder man utför bokföringen åt. Arbetar man direkt så företaget så har man ju bara just det förteget att hålla reda på. Är det ett mindre företag så kanske arbetsuppgifterna sträcker sig utanför ramarna för vad en redovisningsekonom i grunden är utbildad till att utföra. Det kan handla om inköp, planering, projektering och även löner. På större företag och organisationer så har man speciella lönavdelningar och lönespecialister som arbetar med lön. Man får fundera lite vad man är ute efter, vilken sorts karriär man vill göra och på vilket sätt man vill utvecklas. Om man till exempel tar anställning på ett byggföretag så blir man ju väldigt nischad inom den branschen. Man kommer känna till alla lagar och regler och vilka olika sorters konton man använder sig av i bokföringen, hur man skriver av dyra verktyg och maskiner som används inom byggsektorn m.m. Det samma gäller ju för alla branscher, oavsett vilken man arbetar inom. Börjar man arbeta på en redovisningsbyrå så får man ett smakprov på väldigt många branscher väldigt fort. En rekommendation av många lärare och erfarna ekonomer är att starta sin karriär på en byrå. Det smörgåsbord med uppgifter man bli serverad där, kan ge en snabbare inblick i hela yrket och man får testa på allt, för att sedan kunna känna vad man tycker är roligt och kanske är extra bra på. Vilka arbetsuppgifter har en redovisningsekonom? En redovisningsekonoms främsta uppgift är att redovisa ett företags in- och utbetalningar. Man betalar fakturor från leverantörer och bokför sedan fakturorna. Man skickar fakturor till kunder för varor och tjänster de köpt. En gång per år görs bokslut och årsredovisning som visar hur det har gått för företaget under året, samt hur företaget mår. Löpande under året görs även avstämningar mellan bokföring och bank. Detta görs till exempel en gång i månaden eller en gång i veckan, beroende på hur stort företaget är. Ju större företaget är desto oftare brukar detta behöva göras. En avstämning är egentligen en förenklad variant av ett bokslut. Köper företaget däremot till exempel en bil, så tillkommer lite mer arbete än att bara betala och bokföra fakturan. En bil får inte tas upp som en kostnad direkt vid köptillfället. Eller rättare sagt, dyrare saker får inte tas upp som en kostnad på en gång. Det handlar om priset. Om priset överstiger ett halvt prisbasbelopp så måste kostnaden periodiseras. Om man nu köper en fallfärdig bil för 5 000 kr så kan man ta upp det som en kostnad på en gång. Men om man köper en bil för 100 000 kr till exempel, då tas inte köpesumman upp som en kostnad på en gång utan då görs detta genom avskrivningar en gång per år. Bilen bokförs som en inventarier för inköpspriset, exklusive moms. En vanlig avskrivningsperiod är 5 år. Det skulle i det här fallet ge företaget en årlig kostnad på 20 000 kr (100 000 / 5). Man får slå ut kostnaden på bilens livslängd och hur länge man har tänkt bruka den, för att få en mer rättvisande bild av vad bilen verkligen kostat förtaget per år. Inte ens om man köper bilen kontant, istället för att ta ett lån så får man bokföra hela kostnaden på en gång. Bilen ska sedan även tas med i något som kallas för anläggningsregister. Utöver bokföringsarbetet så tillkommer deklarationer, skatte- och momsredovisning, arbetsgivaravgifter och analys av olika resultat från bokföringen. Bokföringen och olika rapporter ur den visar hur det har gått för företaget. Lite förenklat sagt så räknar man intäkter minus kostnader får att få fram resultatet. Internt så särskiljer man ofta på olika projekt och affärer för att se om lönsamheten är den samma som man tänkt sig och räknat på. Kanske tillkom det kostnader efter vägen som man inte hade förutsett eller så har man kanske satt ett för högt pris för att kunna locka sina kunder att köpa produkten eller tjänsten man erbjuder. Allt det här kan man utläsa från bokföringen och dessa underlag ligger som grund för beslut som behöver fattas för att kunna göra sin verksamhet lönsam. Som redovisningsekonom så har man ett nära samarbete och rapportering uppåt i företaget till VD och olika chefer i beslutsfattande positioner. Många företag handlar med länder utanför Sverige. När fallet är sådant så tillkommer det en rad med arbetsuppgifter för företagets redovisningsekonomer. Om företaget till exempel köper och säljer varor till Tyskland så ska företaget rapportera in all utförsel till skatteverket, genom periodiska sammanställningar. Om man överstiger de ekonomiska trösklarna så ska in och utförsel även inrapporteras till SCB. Vilka karriärmöjligheter finns det? En redovisningsekonom, speciellt en redovisningsekonom som är anställd inom större företag och organisationer, har stora karriärmöjligheter. Är man en noggrann och arbetsför person så har man stora möjligheter att avancera och klättra uppåt inom företaget. Man kan bli redovisningschef, ekonomichef, eller styra över olika avdelningar och team. Vem passar som redovisningsekonom? Att arbeta som redovisningsekonom passar människor med intresse för siffror och ekonomi. Man bör vara strukturerad och noggrann. I detta yrke finns många deadlines att förhålla sig till, dels inom företaget med framförallt inrapportering till olika myndigheter. Det är väldigt bra om man har en analytisk förmåga då informationen från bokföringen ständigt ska analyseras och granskas. Man har ett nära samarbete med andra människor, så man bör vara bra på att kommunicera och förmedla information. Utbildning till redovisningsekonom De flesta som arbetar som redovisningsekonom har någon form av ekonomisk utbildning i grunden. Det är inte ett krav på utbildning för att få arbeta med redovisning även om de flesta arbetsgivare har det som ett krav vid anställning. Om man har öga för ekonomi kan man nog med en ekonomisk gymnasiebakgrund få anställning som ekonomiassistent eller redovisningsassistent och eventuellt arbeta sig uppåt inom företaget och på så vis samla på sig den kunskap och erfarenhet som arbetsgivare efterfrågar. Högskola eller yrkesutbildning? Det finns flera vägar att gå när det kommer till utbildning. Man kan utbilda sig till civilekonom och till exempel välja inriktning mot redovisning eller så kan man gå en YH-utbildning och bli en renodlad redovisningsekonom. En civilekonomexamen ger en väldigt bred och gedigen utbildning om man jämför med en YH-utbildning. Vissa arbeten och arbetsgivare kräver den här sortens utbildning medan man kan bli mer attraktiv med en YH-utbildning hos ett företag som ska anställa en nyutexaminerad redovisningsekonom. Man får med sig viss arbetslivserfarenhet med den utbildningen. Det kan vara svårt att veta hur man ska tänka. Är man helt och hållet säker på att det är just redovisning man vill arbeta med så kan en YH-utbildning vara värt att kolla på. Utbildningen är hälften så lång och man är i princip garanterad jobb inom redovisning efter man tagit examen. En civilekonomexamen lämnar dock fler dörrar öppna, så man får ta fram vågskålen och känna efter. YH-utbildning En YH-utbildning mot redovisningsekonom tar cirka 2 år och innehåller många veckors praktik. Dessa utbildningar har ett nära samarbete med näringslivet. Människor och företag inom branschen är delaktiga i utformningen av utbildningen. De vet vad som efterfrågas på arbetsmarknaden och ser till att man som nyutexaminerad har så fräscha och aktuella kunskaper som det bara är möjligt. Dessa företag erbjuder även ett visst antal platser under praktiktiderna. Det är inte alls ovanligt att man efteravslutad utbildning blir erbjuden jobb på företaget man gjort sin praktik på. Om företaget har behovet naturligtvis, man får därför vara lite smart när man väljer företag att söka praktikplats på. Man får under utbildningens gång läsa bland annat företagsekonomi, lön, redovisning i flera steg och svårighetsgrad, samt lite IT och juridik. Civilekonom Om man väljer att utbilda sig till civilekonom så är utbildningen 4 år. Utbildningen innehåller ingen praktik, utan är mer teoribaserad. Under det första året får man läsa en bas av alla inriktningar. Det innefattar bland annat redovisning och styrning, nationalekonomi, organisation och marknadsföring. Efter ett år är det dags att välja inriktning. Företagsekonomi eller nationalekonomi. Väljer man företagsekonomi så kan man inom det, specialisera sig inom redovisning. Framtidsutsikter Redovisningsekonomer ser ut att ha fortsatt låg konkurrens om jobben. Det efterfrågas kontinuerligt nya människor. Även om det utbildas många inom ekonomi så är svårigheterna att få jobb efter avslutad utbildning inte så stora. Speciellt eftertraktade är naturligtvis erfarna redovisningsekonomer. Framförallt så är det de stora byråerna som har ett stort behov av ny arbetskraft och det är även här man har de största chanserna till arbete som nyutbildad. En sak man kan tänka på här också är att YH-utbildningar bara får ges ut när det finns ett behov på arbetsmarknaden. Dessa utbildningar ges ut i harmoni med vad som efterfrågas och saknas i samhället. Om utbildningen ges, så finns behovet. Sedan kan man ju som med alla andra jobb, ibland vara tvungen att flytta någon annanstans i landet för att få sitt drömjobb. Hur mycket tjänar en redovisningsekonom? När man går i tankarna att utbilda sig så är ju lönen en viktig och intressant aspekt redan från början. När man börjar göra upp en plan för sina studier och hur man ska finansiera sitt liv under studietiden så behöver man ju underlag för sina beräkningar. Man kanske kommer att behöva ta studielån för att klara ekonomin och då är det ju bra att veta vilken lön man kan förvänta sig när lånen sedan ska börja betalas tillbaka. Det finns många faktorer som spelar in när det kommer till lönenivå för redovisningsekonomer, precis som de flesta andra yrken. Utbildning, tidigare erfarenhet, samt vart du arbetar är saker som kommer att påverka vart man hamnar lönemässigt. Enligt UNIONEN så ligger lönespannet för redovisningsekonomer mellan 34 000 och 42 000 kronor, vid enklare arbetsuppgifter. Vid mer avancerade arbetsuppgifter ligger marknadslönen på 42 000 kronor och uppåt. Tittar man istället på Srf konsulterna så finns det beskrivet att en redovisningskonsult med 1-3 års erfarenhet tjänar omkring 30 000 kronor och en auktoriserad redovisningskonsult med många års erfarenhet kan tjäna 35 500 kronor och uppåt. Vad är skillnaden mellan redovisningsekonom och redovisningskonsult? En redovisningsekonom arbetar på ett företag med företagets redovisning. En redovisningskonsult arbetar på eget företag eller byrå med andras redovisning. Du kanske även vill läsa en artikel där vi ställer frågan: blir man lycklig av pengar?