fonder - Investpassion

Att investera i räntefonder är ett relativt vanligt sparalternativ. Huruvida man bör välja en kort eller lång räntefond beror på vilka mål man har med sitt sparande samt när man planerar att spendera det sparade kapitalet. För att kunna ta lämpliga beslut är det dock viktigt att vara införstådd i skillnaderna mellan korta och långa räntefonder. I den här artikeln kommer vi att besvara följande frågor: Vad är räntefonder?Vad är skillnaden på korta och långa räntefonder?Hur påverkas räntefonder av räntan?Hur påverkas räntefonder av börsen?När ska man investera i korta respektive långa räntefonder? Vad är räntefonder? En räntefond är en en typ av fond som placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Räntefonder återfinns i olika inriktningar och baseras på faktorer som löptid, typ av innehav, risk och förväntad avkastning. Räntefonder har generellt sett lägre risk än aktiefonder och traditionella fonder och påverkas inte nämnvärt av börsens upp-och nedgångar, men däremot påverkas de på olika sätt av det ekonomiska ränteläget. Generellt reagerar räntefonder såhär: Stiger räntan går värdet på räntefonderna ner.Sjunker räntan går värdet på räntefonderna upp. Mer om detta längre fram i artikeln. Se även vår artikel om fonder för nybörjare! Vad är skillnaden på korta och långa räntefonder? Huruvida en räntefond är kort eller lång avgörs av hur lång löptid det är på fondens räntebärande värdepapper (obligationer). Risk och avkastning är andra faktorer som skiljer sig mellan korta och långa räntefonder. Korta räntefonder Korta räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med löptider på högst ett år och har ofta en duration på 3-12 månader. Exempel på värdepapper som ingår i korta räntefonder är statsskuldväxlar och företagscertifikat. Korta räntefonder har som mål att ge en låg och jämn avkastning. De förväntas följa penningmarknadsräntans utveckling, alternativt behålla grundinvesteringens värde. Den låga risken gör att en korträntefond skulle kunna jämföras med ett sparkonto med insättningsgaranti. De senaste tio åren har svenska korta räntefonder haft en genomsnittlig historisk avkastning på 0,59%. Långa räntefonder Långa räntefonder placerar i räntepapper med löptider på minst ett år. Dessa har ofta en duration på 10, 20 eller 30 år och kallas ibland obligationsfonder. Exempel på obligationer som ingår i långa räntefonder är statsobligationer, bostadsobligationer, kommunobligationer och företagsobligationer. Långa räntefonder är bredare på så vis att det finns stora skillnader i risk och förväntad avkastning hos de olika värdepapper som fonden placerar i. Exempelvis anses företagsobligationer vara mer riskfyllda än statsobligationer. Långa räntefonder har högre risk än korta räntefonder, framförallt för att de har längre löptid. Ju längre löptid ett räntebärande värdepapper har, desto fler eventuella händelser kan dyka upp under sparandets resa. Dock är högre risk också synonymt med möjlighet till högre potentiell utdelning. Långa räntefonder betraktas emellertid som ett lågriskalternativ jämfört med investering i traditionella fonder, som aktiefonder eller mixfonder. Detta beror främst på att räntefonder inte påverkas av börsens upp-och nedgångar. De senaste tio åren har svenska långa räntefonder haft en historisk avkastning på 2,4%. Hur påverkas räntefonder av räntan? En relativt vanlig missuppfattning om just räntefonder är att dess värde följer marknadsräntorna i upp- och nedgång. Faktum är att det är precis tvärtom. Såväl korta som långa räntefonder kan stiga i värde när marknadsräntan sjunker och vice versa. Denna “tvärtom-effekt” syns extra tydligt på långa räntefonder. Ju längre löptid en räntefond har, desto större blir också hävstångseffekten från marknadsräntans utveckling. Även små ränteförändringar under kortare perioder har effekt på de längre räntefonderna, framförallt de med längst löptid. Det säger sig själv att om en fond är investerad i räntepapper till en viss ränta på lång löptid, blir denna avkastning mindre attraktiv när den allmänna räntenivån höjs. Därför värderas fonden ner på marknaden. Investeringar i räntepapper med väldigt kort löptid tenderar att följa utvecklingen av räntan ganska nära, vilket gör att de korrelerar hyfsat bra med förändringar av reporäntan. Hur påverkas räntefonder av börsen? Räntefonder, såväl långa som korta, kan utgöra en viktig del i portföljen vid en eventuell börsnedgång då dessa inte korrelerar med aktiemarknaden och således inte sjunker i värde om börsen går ned. Till skillnad från traditionella fonder som investerar i aktier eller liknande tillgångar så investerar räntefonder istället i skuldsedlar - det vill säga lån. Skulder påverkas inte nämnvärt av börsens utveckling utan förblir desamma vid både upp- och nedgång. Istället påverkas räntefonder av faktorer som ränteläge, inflation, konjunktur, valutakurs samt skuldsedlarnas kreditrisk. Räntefonder liknas ofta vid sparportföljens stötdämpare eller krockkudde, just för att dessa balanserar upp eventuella aktieförluster och fungerar således utmärkt för riskspridning. När ska man investera i korta respektive långa räntefonder? Korta och långa räntefonder lämpar sig för olika situationer och beror på vilket mål man har med sitt sparande och vad investeringen ska användas till i framtiden. Nedan förklarar vi när korta respektive långa räntefonder är att föredra. Det är dock viktigt att poängtera att historisk avkastning aldrig är en garanti för framtida avkastning. Korta räntefonder Korträntefonder är ett tryggt och stabilt kortsiktigt sparalternativ som är synonymt med låg risk. Man kan inte räkna med särskilt stor avkastning, men å andra sidan kan man känna sig trygg med att man inte kommer att förlora stora summor. Har man exempelvis en ihopsparad summa avsedd som kontantinsats för ett lägenhetsköp som ligger nära i tiden kan det vara en god idé att placera dessa pengar i en kort räntefond för att kapitalet inte ska påverkas av inflationen. Man bör dock se till att kontrollera fondens avgift innan en eventuell investering. I en situation med lågt ränteläge riskerar avgiften för fonden att ge en minusavkastning, vilket innebär att man eventuellt kan få betala mer för sitt innehav än vad man får tillbaka. Långa räntefonder Långa räntefonder lämpar sig bäst för långsiktigt sparande i allmänhet och sparande på medellång sikt i synnerhet. Långräntefonder har generellt lägre risk än placeringar i aktiefonder och andra traditionella fonder, men högre risk än korträntefonder. Långa räntefonder påverkas dock av ränteförändringar i högre grad, vilket innebär att fonden kommer att sjunka i värde om räntorna stiger. Därför kan det också vara en god idé att investera i långa räntefonder om räntan är hög och på väg ned. Alternativ till räntefonder Det finns några alternativ för den som vill få avkastning i form av ränta, men inte investera i just räntefonder. Det vanligaste är att ha pengarna på att sparkonto med ränta och insättningsgaranti. Det är tryggt men oftast en ganska låg avkastning. Ett annat alternativ är att investera i så kallade peer-to-peer-lån. Här kan du läsa våra recensioner av hur det fungerar att investera i räntor hos Lendify och SaveLend. Eller läs mer på deras hemsidor: LendifySaveLend Här hittar du fler artiklar om fonder!