Hur påverkar räntan börsen? Allt om räntor och aktiemarknaden

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.

För att förstå hur räntan påverkar aktiemarknaden måste man först och främst vara införstådd med vad ränta faktiskt är och vad det innebär. Dessutom bör man känna till de faktorer som avgör priset på en aktie eftersom dessa i förlängningen också styr börserna. 

I den här artikeln kommer vi att förklara vad ränta är och vilka faktorer som styr priset på aktier. Vi kommer därefter att gå in på hur räntan påverkar börsen och hur aktiemarknaden reagerar vid räntans upp-och nedgång. Slutligen kommer vi att ge konkreta exempel på hur räntan påverkar olika typer av bolag. 

Vill du investera i krediter och få avkastning i hög och stabil ränta? Kolla in SaveLend, eller läs vår recension av deras investeringsplattform!

Vad är ränta?

Ränta är ett generellt begrepp som beskriver kostnaden för lån av pengar och avser alltså den ersättning man får för att låna ut pengar. Ränta kan delas upp i två huvudkategorier – utlåningsränta och inlåningsränta. 

• Utlåningsränta är kostnaden för att låna pengar, närmare bestämt det pris man betalar för att använda lånade pengar under en bestämd tid. 

• Inlåningsränta är avkastningen på de pengar man satt in på ett sparkonto. I detta fall är det banken som lånar dessa pengar och därmed betalar ränta till låntagaren.

Räntan bestäms av lånebelopp och räntesats. Räntesatsen anges i procent och talar om den årliga kostnad man ska betala för det lånade beloppet. Vidare påverkas räntesatsen av bindningstid – ju längre bindningstid, desto högre räntesats. 

Vad avgör priset på en aktie?

Priset på en aktie påverkas huvudsakligen av utbud och efterfrågan och aktiers värde följer en ganska enkel logik. Man skulle kunna se det hela som en auktion – ju fler intresserade köpare, desto högre stiger priset. Ju fler som vill sälja, desto lägre sjunker priset. Priset avgörs vid den punkt där utbud och efterfrågan möts.

Utbud och efterfrågan styrs av en rad olika faktorer. Nedan har vi listat de vi anser vara mest relevanta. 

Vinster och utdelningar

Ett företags vinster och utdelningar är de huvudsakliga faktorer som avgör priset på en aktie. Vid tillväxt och ökad omsättning ökar även värdet på varje ägarandel, vilket i sin tur gör att priset på aktien stiger. Aktiekursen stiger även om utdelningarna ökar med åren eftersom det då blir mer lönsamt att vara aktieägare i företaget.

Om bolaget däremot presterar dåligt och förlorar pengar sjunker naturligtvis aktiekursen. Även vinstutdelningar har en direkt påverkan på kurspriset. Kortfattat och förenklat kan det förklaras som så att bolagets värde sjunker med den summa företaget delar ut i vinst till sina aktieägare.

Räntor och konjunktur

Räntan påverkar aktiepriset på så sätt att investerare vanligtvis letar efter aktier med hög avkastning till låg ränta då denna kombination ger största möjliga totala avkastning. Detta leder till att låg ränta resulterar i fler investeringar medan hög ränta leder till färre investeringar.

Räntan har en direkt koppling till konjunkturen som i sin tur driver aktiemarknaden. Högkonjunktur är ofta synonymt med ökad konsumtion vilket innebär att företag säljer mer produkter och tjänster och på så sätt ökar sin omsättning. Detta bidrar till att aktiekursen stiger. I motsatt scenario, alltså i lågkonjunktur, är konsumtionen generellt låg vilket också leder till ökad arbetslöshet och sjunkande aktiekurser. 

Om Sveriges ekonomi befinner sig i lågkonjunktur så kan Riksbanken sänka räntan för att kicka igång ekonomin. Sänkt ränta resulterar i att det blir billigare att låna och investera, vilket i sin tur gynnar företagen. Vid höjd ränta, då det blir dyrare att låna och investera, påverkas företagen istället negativt. Börsutvecklingen i en lågkonjunktur är ofta dålig, trots den låga räntan.

Samhällstrender

Aktiemarknaden styrs naturligtvis av samhällstrender eftersom dessa i sin tur styr utbud och efterfrågan på varor och tjänster. När särskilda varor och tjänster inom en särskild sektor trendar så ökar också försäljningen hos dessa företag vilket leder till att aktiekurserna trissas upp.  

Ett typiskt exempel är klimathotet. I och med att klimathotet började bli ett hett samhällspolitiskt ämne så växte också efterfrågan på miljövänliga alternativ gällande allt från mat till energiförsörjning. I samband med detta växte även förväntningar på att nya teknologiska lösningar skulle kunna råda bot på den stundande katastrofen. Den miljövänliga trenden färgade av sig på börsen och aktiekurserna hos många företag, bland annat mindre okända teknikbolag, sköt i höjden. 

Detta så kallade flockbeteende på börsen gör ibland att snabba trender trissar upp aktiekurserna, för att sedan falla när företagen inte lyckas leva upp till förväntningarna. Ett symboliskt exempel på detta är den omtalade IT-bubblan som uppstod kring milliennieskiftet då många nystartade bolag utan vinsthistorik förväntades göra stora framtida vinster, vilket de i slutändan inte lyckades med. 

Omvärldens börser

Det kan tyckas anmärkningsvärt att exempelvis den amerikanska börsen har så stor inverkan på den svenska aktiemarknaden när de flesta börsnoterade företag inte har någon relation till den amerikanska börsmarknaden. Trots detta påverkas Sverige av som sker på de utländska börserna. 

Detta beror helt enkelt på att vi lever i en global värld där även svenska företag är beroende av sina internationella kunder. Om då exempelvis den amerikanska ekonomin visar en nedåtgående trend påverkas svenska företag på så vis att dessa kunders köpkraft minskar.

Förväntan och förhoppning

Aktiekurser styrs av förväntningar och som aktieinvesterare förväntar man sig att företaget kommer att prestera bra i framtiden. Dessa förväntningar bygger på de resultat företaget hittills visat upp, de uttalanden ledningen gör om företagets framtidsutsikter, samt yttre faktorer som skulle kunna påverka företagets framtida resultat. 

Att aktiekurserna styrs av just förväntningar är viktigt att ha i bakhuvudet när man går i tankar om att köpa aktier. Exempelvis kan välpresterande bolag med höga vinster stå lågt i aktiekurs vilket innebär att företaget av olika anledningar förutspås prestera sämre i framtiden.

Spekulation och rykten

En stor del av kortsiktiga fluktuationer på börsen påverkas av spekulationer och rykten. Olika rykten gör att aktiekursen kan stiga eller sjunka med flera procent, även om informationen inte är bekräftad av företagsledningen. Denna typ av rykten och spekulationer uppstår vanligtvis mellan företagens kvartalsrapporter, då ingen annan information når allmänheten och folk istället börja dra sina egna slutsatser.

Hur påverkas börsen av räntan?

När man talar om ränta är det vanligtvis centralbanksräntan (reporänta eller styrränta) man refererar till. Centralbanksräntan är marknadens huvudsakliga ränta som i sin tur påverkar övriga marknadsräntor som då följer centralbanksräntans fluktuationer. Räntan är centralbankers verktyg som används för att styra inflationen i landet. Studier av denna del av ekonomin är det som kallas för makroekonomi.

Rent generellt så kan man säga att börsen går upp när räntan går ner och vice versa, vilket i högsta grad har att göra med utbud och efterfrågan.

Under början av 2022 var det många aktörer på finansmarknaden som med stort intresse följde den amerikanska centralbanken Federal Reserve (ofta kallad FED), och deras besked om hur de skulle styra räntan för att hantera inflationen.

Vad händer med börsen om räntan går upp?

Höjd ränta är ofta ett resultat av stigande inflation. Det som då inträffar är att Riksbanken försöker kyla ned ekonomin genom att höja räntan och höjd ränta resulterar som sagt i minskad efterfrågan när det kommer till aktieinvestering. 

Nedanstående scenarion, som alla är ett resultat av förhöjd ränta, leder till minskad efterfrågan på att investera på börsen, vilket i sin tur leder till en sjunkande aktiekurs. 

Högre låneränta – leder till att folk har mindre pengar kvar vid månadens slut vilket resulterar i minskad konsumtion, men också i mindre kapital  att investera på börsen. Högre låneräntor innebär även att det blir dyrare för företag att finansiera sina investeringar. 

Högre sparränta – leder till att folk tenderar att flytta aktiekapital till exempelvis räntefonder.

Högre ränta på företagsskulder – leder till att företagen gör en mindre vinst eftersom de betalar en högre räntesats på sina skulder. 

Vad händer med börsen om räntan går ner?

Sänkt ränta resulterar istället i ökad efterfrågan när det kommer till aktieinvestering.

Nedanstående scenarion, som alla är ett resultat av sänkt ränta, leder till ökad efterfrågan på att investera på börsen, vilket i sin tur leder till en stigande aktiekurs. 

Lägre låneränta – leder till att folk får mer pengar över vid månadens slut, pengar som eventuellt kan användas för att investera på börsen, men också för ökad konsumtion vilket gynnar företagen. Lägre låneräntor innebär också att det blir billigare för företag att finansiera sina investeringar. 

Lägre avkastning på ränteplaceringar – medför att folk väljer att investera i aktier och fonder istället för att låta pengarna ligga på ett sparkonto.

Lägre ränta på företagsskulder – leder till att företagen gör en större vinst eftersom de betalar en lägre räntesats på sina skulder. 

Vilken effekt har räntan på olika typer av bolag?

Ränteförändringar kan påverka olika bolag i olika utsträckning. Här är några utfall som tenderar att utspela sig som effekt av förändrad ränta.

Banker och finansiella institutioner

Banker kan påverkas både positivt och negativt av räntesänkningar. En stor del av deras kostnader består av räntor i form av lånat kapital, tillika kundernas sparpengar. En räntesänkning innebär också att fler har möjlighet att ta lån, vilket ökar bankens intäkter, men också att banken tjänar mindre på att låna ut. 

Fastighetsbolag

Även fastighetsbolag gynnas avsevärt vid räntesänkning eftersom dessa aktörer ofta har hög belåning. Eftersom fastighetsbolag har fasta intäkter i form av hyror och dessutom säkerhet bestående av fastigheter har de möjlighet att ha hög skuldsättning. I och med att en stor del av kostnaderna består av räntekostnader är det naturligtvis till dessa bolags fördel när räntan är låg. Vid räntehöjning uppstår motsatt effekt.  

Detaljhandel

Som tidigare nämnt resulterar räntesänkningar i att gemene man har mer pengar över vid månadens slut, det vill säga större kapital som kan användas för konsumtion. Denna ökade konsumtion gynnar givetvis detaljhandeln eftersom intäkter och vinst ökar vid stigande försäljning. En räntehöjning däremot resulterar i motsatt effekt. 

---

Du kanske även vill läsa vår artikel om konceptet ränta-på-ränta!

---