Inflation – allt du behöver veta

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.

Inflation spelar en betydande roll i den makroekonomiska analysen och har stor inverkan på ekonomin såväl nationellt som globalt. 

I denna artikel kommer vi att fördjupa oss i begreppet inflation genom att besvara följande frågor:

• Vad är inflation?
• Hur mäts inflation?
• Varför uppstår inflation?
• Hur påverkas inflation av ränta?
• Hur påverkas börsen av inflation?
• Hur bör man investera vid inflation?

Vad är inflation?

Inflation refererar till en allmän prisökning i samhället vilket gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Man skulle alltså kunna säga att inflation är en värdeminskning av pengar.

Hur mäts inflation?

Inflation mäts genom en uträkning av konsumentprisernas ökning under en 12-månadersperiod. En inflation på 3% innebär således att konsumentpriserna har ökat med 3% under en period på 12 månader. Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på 2%.

Undersökningar gällande konsumentpriser görs av Statistiska centralbyrån, SCB, som på månadsbasis publicerar nya siffror om prisutvecklingen. Det är förstås omöjligt att rent praktiska undersöka alla priser på marknadens varor och tjänster, så ett urval av så kallade representantvaror görs. Man kan se det som prisanalys av en varukorg med ett axplock av de vanligaste konsumtionsvarorna. 

I Sverige mäts inflation i konsumentprisindex (KPI) och konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) där effekten av ändrade bostadsräntor räknas bort. Sedan 2017 använder Riksbanken KPIF som målvariabel för penningpolitiken för att styra inflationen. 

KPIF exkluderar alltså effekterna av förändrade bostadsräntor, vilket lämpar sig bättre vid utvärdering av penningpolitikens effekter. Eftersom bostadsräntorna följer reporäntan uppstår därför en kortsiktig effekt på inflationen vid ränteförändringar. Dessa förändringar vill man alltså bortse från då de bidrar till en bild av inflationens utveckling som inte är helt adekvat.

Varför uppstår inflation?

Det finns många olika orsaker som bidrar till inflation och de drivande faktorerna kan skilja sig från ekonomi till ekonomi. 

Nedan har vi listat de vanligaste orsakerna till ökad inflation.

1. Ökad produktion av pengar
2. Ökad efterfrågan
3. Spekulation och förväntningar

Ökad produktion av pengar

Om centralbanken (Riksbanken i Sveriges fall) tillhandahåller för stora mängder pengar stiger den allmänna prisnivån. När det blir för mycket pengar i omlopp urholkas valutans värde och så även konsumenternas köpkraft.

De historiska exemplen på hyperinflation, det vill säga väldigt hög inflation, har föranletts av att centralbanker helt enkelt tryckt för stora mängder pengar och därmed urholkat penningvärdet.

Förr i tiden rörde det sig om tryckande av fysiska sedlar och mynt. Ofta kallas det fortfarande lite slarvigt för att centralbanker ”printar pengar”. När amerikanska Federal Reserve ska tillföra pengar till ekomomin gör de det genom att köpa upp olika typer av obligationer på marknaden, med nyskapade värden.

Centralbanker och finansdepartement kan även skapa nya statsobligationer som tillförs till bankreserverna. Detta ger sedan utrymme för att låna ut mer pengar, och nya pengar tillförs i ekonomin genom krediter.

Eftersom bara en mindre del av de pengar som lånas ut behöver finnas hos bankerna, tillförs stora mängder nya pengar till ekonomin varje gång stater och centralbanker ökar penningmängden eller mängden statsobligationer.

Ökad efterfrågan

I en situation där efterfrågan överstiger utbud kan företagen ha svårt att producera tillräckligt med varor och tjänster. Företagen tar då ofta tillfället i akt att höja priserna. En annan orsak till prisökning kan vara stigande produktionskostnader till följd av den höga efterfrågan. 

De bakomliggande orsakerna till ökad efterfrågan kan exempelvis vara att medelinkomsten stigit eller att priset på en samhällsviktig tillgång, till exempel drivmedel, har ökat. 

Spekulationer och förväntningar

Börsutvecklingen drivs i hög grad av folks spekulationer om vad ska hända i framtiden. Om man dagligen blir matad med information som påvisar att inflation är på ingång kan anställda kräva högre löner för att skydda sig mot en eventuell framtida prisökning. Företagen i sin tur kompenserar de höjda lönerna med en prisökning på varor och tjänster. 

Inflationen kan alltså drivas upp på grund av spekulationer och oro om eventuell ökad inflation. 

Hur påverkas inflation av ränta?

Ränta och inflation är två begrepp som är starkt sammankopplade då reporäntan används som huvudsakliga verktyg för att styra inflationen mot önskat inflationsmål.

Om Riksbanken förutspår framtida inflation så tar de vanligtvis beslut om att höja reporäntan, vilket resulterar i minskad konsumtion och minskad investeringsmotivation. Dessutom blir det dyrare att låna pengar på grund av högre utlåningsräntor. Dessa konsekvenser leder till minskad efterfrågan på varor och tjänster och därmed en sjunkande prisnivå. Vid förhöjda räntor minskar vanligtvis investerande på börsen medan privatsparandet istället ökar.

Om Riksbanken istället förutspår för låg framtida inflation så tar de vanligtvis beslutet att sänka reporäntan. När marknadsräntorna följer samma sjunkande trend så ökar motivationen till såväl konsumtion som investering och den ekonomiska efterfrågan ökar. Vidare innebär sjunkande marknadsräntor att det blir billigare att låna. Alla dessa konsekvenser bidrar till ett ökat inflationstryck.

Hur påverkas börsen av inflation?

Som tidigare nämnt så är inflation ofta synonymt med högre räntor vilket i sin tur leder till minskad konsumtion och minskad motivation till investering. Minskad motivation till investering gör att efterfrågan sjunker. Aktiepriset, som styrs av just utbud och efterfrågan, går därför ner.

Höga räntor innebär också att många aktieägare vill sälja av aktier för att spara pengar på sparkonton med fördelaktiga räntor. Detta leder till att utbudet på aktiemarknaden ökar, vilket också driver aktiepriserna nedåt och gör börsen mindre attraktiv.

Låg inflation är ofta synonymt med lägre räntor. Sjunkande räntor leder istället till ökad motivation gällande såväl konsumtion som investering vilket i sin tur resulterar i att efterfrågan ökar. Med fler potentiella aktieinvesterare trissas aktiepriset upp och gör börsen mer attraktiv. 

Här kan du läsa mer om räntornas påverkan på börsen.

Du kanske även är intresserad av att läsa om begreppet stagflation!

Hur bör man investera vid inflation?

Vid inflation kan det vara en god idé att fokusera sina investeringar på bolag inom sektorer som som gynnas av, eller i alla fall kan hantera, inflationen.

Råvaror som guld, silver, ädelstenar samt skog och jordbruksmark har historiskt sett varit investeringar som behållit sitt värde under hög inflation. Att investera i exempelvis guld och andra ädelmetaller kan också användas som ett skydd mot inflation tack vare dess värdebevarande egenskaper. 

Råvaruindustrin generellt är ett bra exempel på en sektor som gynnas av inflation. Om man inte vill investera i oljeindustrin finns det andra alternativ som spelar en viktig roll i den gröna omställningen, till exempel koppar eller litium. 

När det kommer till investering i tillväxtbolag bör man vara lite försiktig under och inför en inflation. Tillväxtbolag kan drabbas hårt av stigande ränta eftersom man då är mindre benägen att värdera en framtida vinst högt.

Det är ofta bättre att investera i företag med en bekräftat fungerande affärsmodell, populära produkter och stabil försäljning. Det talas ofta om ”pricing power”, det vill säga en marknadsposition där du kan höja priserna utan att förlora kunder. Fundera över vilka varor folk kommer att skära ner på först, om priserna börjar gå upp, och vilka varor folk är benägna att köpa ”till vilket pris som helst”.

Som alltid när det kommer till investeringar bör man ha en god riskspridning i sin portfölj och inte lägga alla ägg i samma korg. Det kan också vara en god idé att satsa på en fond där storbankerna och de största industribolagen är inkluderade. 

---