Blir man lycklig av pengar? Vad forskningen säger om pengar och lycka

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.

“Pengar kan inte köpa lycka” är ett uttryck vi hört så många gånger att det nästan blivit en vedertagen sanning. Men stämmer det verkligen att lycka inte går att köpa för pengar? Beror den upplevda lyckan på hur man väljer att spendera sina ekonomiska resurser? Finns det olika typer av lycka? Och finns det någon magisk gräns för när när pengar inte längre förstärker våra lyckokänslor?

Forskning både bekräftar och dementerar att pengar gör oss lyckliga. Så hur ser egentligen korrelationen mellan pengar och lycka ut? Vi ska titta närmare på begreppet lycka och hur den påverkas av inkomst och andra ekonomiska förutsättningar.

Stiger lycka i takt med inkomst?

En välkänd studie från 2010, genomförd av ekonomiforskarna och nobelpristagarna Daniel Kahneman och Angus Deaton, fastslog att det faktiskt finns ett samband mellan högre inkomst och högre upplevd lycka – men bara upp till en viss summa. Kahneman och Deaton drog slutsatsen att denna summa uppgick till en årsinkomst på 75 000 USD per person. 

Stigande inkomst därutöver visade sig däremot inte ha någon väsentlig inverkan på lycka. Detta tros bero på att individer som kommit upp i den inkomstnivån också har vant sig vid de fördelar som ekonomisk trygghet innebär. De livsstilsförändringar som görs vid ytterligare ökad inkomst är ofta väldigt små och mycket sällan livsomvälvande. 

Senare forskning har dock påvisat andra slutsatser. En amerikansk studie från 2021, publicerad i den vetenskapliga tidsskriften PNAS, har utforskat lycka genom att dela upp begreppet i två olika sektioner – “uppskattat välbefinnande” och “utvärderande välbefinnande”. “Uppskattat välbefinnande” refererar till hur man mår i stunden, medan “utvärderande välbefinnande” syftar på en allmän analys av livet när man ges tillfälle att stanna upp och reflektera. 

Denna forskningsstudie, med Matthew A. Killingsworth i spetsen, påvisar att att den omtalade 75 000 USD-gränsen som Kahneman och Deaton identifierat, inte existerar. Resultaten visade att såväl “uppskattat välbefinnande” som “utvärderande välbefinnande” följde samma statistiska ökning både under och över 80 000 USD och dementerar därmed att sambandet mellan stigande inkomst och ökat välbefinnande stannar av vid en årsinkomst på 75 000 USD. 

Även i annan research med forskare från bland annat Purdue University, dementeras den påstådda 75 000 USD-gränsen. Denna forskningsstudie, baserad på global data från Gallup World Poll, fastslår att den ideala inkomsten för generell tillfredsställelse i livet ligger på 95 000 USD medan 60 000-75 000 USD mättar behovet för emotionellt välmående. Samma studie slår också fast att lyckonivåer minskar efter en årsinkomst som passerat 105 000 USD.

Är de allra rikaste också de allra lyckligaste?

”Individer som tjänat ihop sin förmögenhet på eget bevåg uppvisade högre nivåer av lycka…”

en av slutsatserna från studien The Happiness of Millionaires – Harvard Business School

Den prisbelönte författaren Rafael Badziag intervjuade tjugoen miljardärer som underlag för sin bok “The Billion Dollar secret”. Efter sex år av intervjuer och research konstaterade Badziag att förmögna människor är lyckligare än gemene man – men av andra orsaker än man kan tänkas tro.

En studie under ledning av Harvard-professorn Michael Norton bekräftar tesen om att att rika blir lyckligare ju mer pengar de tjänar, åtminstone generellt sett. Den stigande lyckokurvan tycks alltså inte plana ut vid en särskild inkomst som vi tidigare har trott. 

Samma forskningsstudie påvisade även att hur man uppnått sin ekonomiska status har betydande inverkan på lycka. Individer som tjänat ihop sin förmögenhet på eget bevåg uppvisade högre nivåer av lycka medan personer som ärvt sin förmögenhet eller gifts in i rikedom rapporterade lägre lyckokänslor. 

Låt oss återgå till Rafael Badziags otaliga intervjuer med miljardärer världen över och det faktum att de faktiskt verkar vara lyckligare än genomsnittet. Badziag menar att de personlighetsdrag som dessa förmögna människor besitter inte bara lämpar sig för att tjäna stora summor pengar, utan även för att att bygga stabila långvariga relationer. Harmoniska och trygga mänskliga relationer är som bekant en stor bidragande faktor när det kommer till lycka. 

Vidare menar Badziag att miljardärer älskar sitt jobb och den bransch de verkar i. Vad människor som gjort sig förmögna ofta har gemensamt är att de är så kallade “doers”. De ser helt enkelt till att förverkliga sina drömmar och visioner. Dessa prestationer bidrar inte bara till självförverkligande utan också erkännande, respekt och beundran från andra människor vilket har en positiv inverkan på välmåendet.

Att arbeta för att man vill och för att det känns meningsfullt är givetvis ett privilegium när de flesta faktiskt arbetar för att kunna sätta mat på bordet. Pengar genererar kanske inte lycka i sig, men pengar innebär större valmöjligheter. Ekonomiska medel ger också större möjligheter att förändra och förbättra sin livssituation. 

Är fattiga människor olyckliga i högre utsträckning?

”Däremot påvisade samma studie att fattiga människor generellt uppvisar bättre resultat när det kommer till att känna mening med livet.”

Från resultatet av en världsomspännande studie om bland annat pengar och lycka i 132 länder.

Forskning har vid olika tillfällen visat att människor som lever i fattigdom redovisar lägre resultat när det kommer till lyckorelaterade känslor. Om vi till exempel tittar på The World Happiness Report, som utförs av den FN-anknutna organisationen Sustainable Development Solutions Network, kan vi se att höginkomstländer rankas som de nationer med lyckligast befolkning. Detta motbevisar den förlegade tesen om att människor som lever i extrem fattigdom ofta är de gladaste.

Afrika, den världsdel med flest antal länder som kategoriseras som extremt fattiga, har också i genomsnitt den olyckligaste befolkningen enligt en omfattande studie från 2013. Samma studie, som innefattade 132 länder, fastslog dessutom att för att befolkningen ska betygsätta sitt liv med 5 av 10 krävs en årsinkomst på åtminstone 3000 USD. Pengar har således en relevant inverkan på lycka. 

Detta ämne kan vara komplext att närma sig i och med att det finns olika dimensioner av fattigdom. Enligt Abraham Maslows berömda behovstrappa så behöver grundläggande fysiologiska och psykologiska behov vara tillfredsställda innan man kan närma sig de högre behovsstegen som bland annat innefattar självförverkligande.

Enligt en rapport från WHO så saknar 2 miljoner människor tillgång till rent vatten och 43% av världens befolkning saknar ekonomiska förutsättningar för en hälsosam kosthållning. 1,5 miljarder människor är hemlösa. Dessa fundamentalt skilda förutsättningar försvårar också mätande och jämförande av lycka nationer och kontinenter emellan. 

Medan västvärlden ofta brottas med tankar och känslor som rör självförverkligande så finns det miljarder av människor världen över som aldrig kommer att närma sig dessa dilemman i och med att deras grundläggande behov av mat, vatten, husrum och trygghet inte är uppfyllda.

Däremot påvisade samma studie att fattiga människor generellt uppvisar bättre resultat när det kommer till att känna mening med livet. Medan 66% av de tillfrågade i rikare länder uppgav att de känner mening i livet, så var motsvarande siffra 95% hos de tillfrågade i fattiga länder.

Detta förklaras främst genom religiös tro. Enbart 25% av den europeiska befolkningen identifierar sig som högt religiösa medan hela 90% i de afrikanska länderna anser sig ha en stark religiös tro. Dessutom uppgav höginkomsttagande afrikaner högre nivåer av lycka jämfört med européer med liknande ekonomiska förutsättningar.

Hur ska man spendera sina pengar för att bli lycklig?

Faktum är att en viss typ av inköp faktiskt bidrar till ökade lyckokänslor, inte bara temporärt utan långvarigt. Det står också klart att ju mer pengar man har, desto mindre lycka upplever man vid inköp av materiella ting, enligt Amit Kumar, professor i marknadsföring och psykologi vid Texas University.

Forskarna är eniga när det kommer vilken typ av spenderande som faktiskt bidrar till ökad lycka. En röd tråd verkar vara att att människan i grund och botten är en social varelse med ett starkt behov av att känna tillhörighet.

Upplevelser

Att investera i upplevelser frambringar lycka och framförallt under längre tid, enligt Kumar. Upplevelser lever kvar i våra minnen och förstärker relationen till andra människor när vi upplever saker tillsammans. Även om upplevelser är flyktiga i form av tid, så är de bestående ur ett psykologiskt perspektiv som innebär att vi njuter av dem i form av minnen och tillbakablickar. 

Upplevelser formar också vår identitet, då vi är ett resultat av våra upplevelser snarare än de materiella saker vi har i vår ägo. Att finna och befästa vår identitet är även det en viktig del i individens välmående. 

Kumar menar också att när vi fokuserar på upplevelser istället för ägodelar, tenderar vi också att bli mer generösa och givmilda mot våra medmänniskor. 

Spendera pengar på andra

Att spendera pengar på andra än sig själv är också starkt kopplat till ökade lyckokänslor och allmänt välbefinnande. En studie från 2013, med data från 136 länder, fastslog att pro-socialt spenderande var starkt associerat med med ökad lycka i såväl rika som fattiga länder. 

Enligt Elizabeth Dunn, psykologiprofessor på Columbia University, har studier visat ökad lycka vid spenderande på andra, även bland invånarna i mycket fattiga länder där stora delar av befolkningen kämpar med att tillfredsställa sina grundläggande behov så som mat och husrum.

Det finns alltså vetenskapliga bevis för att givmildhet förbättrar det individuella välmåendet, oberoende inkomst och ekonomisk status. Detta avser såväl att köpa en take away-kaffe till en vän som att donera miljontals kronor till välgörenhet. 

Köpa sig tid

Dunn konstaterar också att stegrande lycka är kopplat till att frigöra mer tid, tid som är ämnad till att göra sådant man mår bra av. Att köpa sig tid i form av hushållsnära tjänster är därför en god investering i välbefinnandet. Att köpa sig tid kan i praktiken också innebära att betala mer för en flygresa utan mellanlandning eller att köpa hämtmat istället för att spendera tid på matlagning. 

Det finns en hel rörelse som kallas FIRE, som har det gemensamma målet att bygga upp ett tillräckligt stort kapital för att kunna pensionera sig tidigt och ägna all sin tid åt sina riktiga intressen.

Dunn menar att människor som spenderar sina pengar på att köpa sig fria från sysslor de ogillar att utföra är lyckligare än de som inte gör det. Däremot spelar inkomst och tillgångar en betydande roll när det kommer till att köpa sig tid. Om anlitande av städning också innebär att veckans matbudget måste skäras ned till hälften så har dessa tjänster inte samma effekt på lyckan. 

Unna sig med måtta

I en av Dunns studier blev testpersonerna tilldelade choklad. De som hade avstått choklad i en vecka njöt betydligt mer av chokladen än de som åt choklad dagligen. Detta bevisar att vi njuter mer av saker vi inte tar för givet. 

När vi associerar saker eller upplevelser som något extraordinärt och lyxigt, tenderar dessa också att tillföra mer lycka i våra liv. Att avstå från diverse vanor som vi börjat ta för givet leder alltså inte bara till lägre utgifter utan även ökad lycka när vi väl väljer att konsumera dessa.

Förskottsbetalning

Vidare menar Dunn att förhandsbetalning av inköp ger tid och utrymme för att drömma om och föreställa sig det man ska få uppleva. På så sätt konsumerar man lyckokänslor som köpet inbringat under längre tid. 

Att betala för någonting i förskott inger också en känsla av att varan eller tjänsten är gratis när man väl får tillgång till den, vilket minskar ekonomisk stress. 

Investera i saker som främjar umgänge och social interaktion

Det finns en gemensam nämnare som dyker upp överallt i forskningen: behovet av gemenskap och mänsklig kontakt. Att planera och prioritera sina inköp efter devisen att de ska främja umgänge med andra människor är därför en god idé eftersom det helt enkelt gör oss lyckliga. 

Kumar påpekar att detta inte behöver innebära inköp av dyra resor, utan det kan likväl avse ett par löparskor för att ansluta sig till en motionsgrupp eller en bok för att kunna delta i en bokcirkel. Materiella inköp åtnjuts som mest när dessa främjar social interaktion. 

Har pengar och hälsa ett samband?

“Hellre frisk och fattig än rik och sjuk” är ett annat uttryck vi hört både en och två gånger. Men är det verkligen relevant att ställa två så fundamentalt skilda begrepp mot varandra? 

Det är allmänt känt att ekonomi är en betydande faktor när det kommer till livslängd då rika människor generellt sett lever längre än fattiga. En brittisk-amerikansk studie fastslog nyligen att det inte bara är livslängden som ökar hos välbärgade människor, utan också antal hälsosamma år efter 50. Personer med goda ekonomiska förutsättningar får i genomsnitt 8-9 fler år utan krämpor och fysiska besvär än de mest ekonomsikt utsatta i Storbritannien och USA.

Vad detta beror på kan vi bara spekulera i men det finns en del kända faktorer sedan tidigare. Ansträngd ekonomi leder som bekant till stress och skadlig stress är i sin tur en allmän känd hälsofara. Avsaknad av ekonomiska tillgångar omöjliggör också att köpa sig tid i form av hushållsnära tjänster. Dessa sysslor, exempelvis barnpassning och städning, tenderar istället utgöra ett extra heltidsarbete på hemmaplan. 

Låginkomsttagare har dessutom ofta fysiska arbeten som tär på kroppen och den fysiska hälsan. God kosthållning och regelbunden motion har visat sig vara förknippat med hög inkomst och låginkomsttagare löper större risk att bli överviktiga. Vi får heller inte glömma att tillgången till sjukvård i många länder är direkt kopplad till ekonomiska förutsättningar då den offentliga sjukvården är begränsad. 

Om vi istället skiftar fokus till utvecklingsländer så finns det ett tydligt samband mellan lågt BNP och hög mödradödlighet, barnadödlighet, samt förväntad livslängd. Ekonomiska förhållanden spelar således en stor och betydande roll när det kommer till hälsa och välmående.

Slutsats – blir man lycklig av pengar?

Vi kan konstatera att det finns en hel del intressanta slutsatser när man börjar gräva i korrelationen mellan pengar och lycka och till och med vetenskapliga studier går isär i vissa avseenden. Medan en del forskare hävdar att lycka stiger i takt med ökad inkomst, men bara upp till en viss gräns, så menar andra att kurvan följer en konstant uppåtgående trend som inte planar ut.

Det verkar också som att den seglivade myten om att att fattiga är lyckligare än rika har motbevisats. Det står klart att grundläggande behov, så som mat, vatten och husrum, måste vara tillgodosedda innan människan kan fokusera på andra behov relaterade till självkänsla och självförverkligande. I och med att vi utgår från så fundamentalt olika ekonomiska förutsättningar världen över så kan det också vara komplicerat att mäta och jämföra lycka. 

Så för att återgå vår initiala frågeställning: blir man lycklig av pengar? Det finns inget slutgiltigt svar på denna komplexa fråga, men på det stora hela skulle man kunna säga att pengar underlättar för att skapa ett lyckligt liv. 

Relationsproblem, kärleksbekymmer och existentiella funderingar försvinner inte i takt med att pengar trillar in på kontot, men å andra sidan är det lättare att råda bot på dessa dilemman, exempelvis i form av terapi, om man besitter ekonomiska medel.

Pengar är också synonymt med tid och valmöjligheter. Tid som med fördel kan läggas på aktiviteter som främjar psykiskt och fysiskt välmående. Valmöjligheter i form av monetär frihet, kontaktnät och privilegiet att välja var, när och hur man ska arbeta. 

Dödliga och kroniska sjukdomar kan som bekant inte botas med pengar, men en hälsosam livsstil kan rent krasst köpas för pengar. Det är naturligtvis lättare att ha en sund livsstil om man har möjlighet att investera i en personlig tränare, ekologisk, näringsrik mat och regelbunden massage. En hälsosam livsstil i sin tur förebygger sjukdomar och såväl psykisk som fysisk ohälsa. 

Låt oss prova på att göra en lista över alla de bekymmer du haft den senaste månaden. Stryk sedan de problem du inte skulle haft om du vore ekonomiskt oberoende. Bekymmer så som arbetssäkerhet, höjda elpriser eller oväntade bilreparationer kan omedelbart elimineras.

Kontentan av det hela är att rika människor generellt har mindre att oroa sig för i vardagen och så även större möjligheter att lösa potentiella problem.

---