Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
För att svara på den frågan är det först viktigt att förstå vad en aktie är överhuvudtaget. När ett företag av olika anledningar behöver få in mer kapital i företaget kan de ge ut aktier. Detta kallas nyemission. När du som investerare köper en aktie av ett bolag så köper du egentligen en del av äganderätten och därmed bestämmanderätten i företaget. Företaget å sin sida får in mer kapital, det vill säga de pengar som du betalar för aktien.
Men när du sätter dig in i investerings- och aktievärlden kommer du snart märka att det finns olika sorters aktier från ett och samma bolag. Det finns till exempel A-aktier och B-aktier. I vissa fall kan det även finnas C- och D-aktier. Men A och B är de vanligaste i Sverige.
Vad är då skillnaden på A- och B-aktier? Det kortaste och enklaste svaret är rösträtt. Eller rättare sagt, hur tungt din röst väger. En aktie är som sagt en ägarandel i företaget. Det innebär att du har rösträtt i bolagets högsta beslutande organ, årsstämman eller bolagsstämman. En A-aktie väger tyngre än en B-aktie. En B-aktie väger i sin tur tyngre än en C-aktie och så vidare.
Kolla in våra nybörjarguider till fonder och aktier!
Innehåll
Förhållande mellan A- och B-aktier
- En A-aktie innebär 1 röst.
- En B-aktie innebär 1/10 röst.
Du behöver alltså äga 10 B-aktier för att dina röster ska väga lika tungt som 1 A-aktie.
När vi kommer till nivån C-aktier så väger de ännu mindre.
- En C-aktie innebär 1/1000 röst.
Du behöver alltså 1000 C-aktier för att det ska väga lika tungt som 1 A-aktie.
Den som äger en A-aktie har alltså mer att säga till om än den som äger en B-aktie.
I ett fåtal bolag finns även D-aktier, men dessa är lite speciella. Läs mer om D-aktier!
Varför finns det A- och B-aktier?
Eftersom försäljning av aktier innebär att företaget får in mer kapital till priset av ägarskap och rösträtt så kan företaget välja att göra en nyemission bestående av aktier som inte är lika röststarka. På så vis kan ägarna av företaget behålla makt och inflytande i sitt företag men ändå få in kapital.
Ju fler aktier som finns i ett företag desto mindre blir den procentuella ägardelen per aktie. Det är helt enkelt fler som ska dela på kakan. För att ägarna eller andra storägare som äger de röststarka A-aktierna ska kunna behålla sin starka ställning och bestämmanderätt kan företaget därför ge ut aktier som inte väger lika tungt. Det vill säga B-aktier. Om vi fortsätter med metaforen om kakan så blir det alltså fler bitar, men de nya bitarna är mindre än de gamla.
Systemet med A- och B-aktier förebygger med andra ord att ägandeskapet urvattnas.
Är det bäst att ha A- eller B-aktier?
Som så ofta är svaret att det beror på. Det beror bland annat på din köpkraft och grunderna bakom ditt aktieinnehav.
Om du, som de flesta, är en småsparare som investerar i aktier för att på sikt få avkastning på dina pengar men egentligen inte så intresserad att gå på bolagsstämmor och påverka företagets verksamhet så är ofta B-aktier att föredra. Om du däremot vill ha stort inflytande i företaget är det A-aktier du ska satsa på.
När man väljer mellan att köpa A- eller B-aktier är det vanligen tre faktorer som spelar in i beslutet.
- För det första hur stort intresse du har av att ha inflytande över bolaget.
- För det andra vad de olika aktieslagen kostar.
- För det tredje aktiernas omsättning på marknaden.
Vanligtvis är det stora aktörer och storägare som handlar i A-aktier medan mindre aktörer och privata sparare handlar i B-aktier. Det innebär att det är större omsättning på B-aktier och det är lättare att köpa och sälja dem.
Det finns dock undantag. I vissa väldigt populära aktier som till exempel investmentbolaget Investor, är det hög omsättning på både A- och B-aktien. Då är det klokt att köpa den aktie som är billigast helt enkelt.
bland skiftar det så att den ena aktien plötsligt blir billigare än den andra. Om du redan har ett antal aktier kan det då finnas möjlighet att byta ut ditt innehav och göra en så kallad arbitrage-affär.
Regler kring olika aktieslag
Ett bolag får emittera aktier av olika slag och med olika rösttyngd så längde detta tydligt framgår i bolagets bolagsordning. Detta är de regler och förhållningssätt som är specifika för företaget.
Systemet med aktier med olika röstvärde är förhållandevis unikt för Sverige. I Sverige är det sedan 1944 inte heller tillåtet att ge ut aktier som har mindre än 1/10 röstvärde. Företag som har aktier av lägre röstvärde grundades före 1944 när den lagen började gälla.
Stamaktier och Preferensaktier
De vanliga aktierna, som A- B och C-aktier, kallas även för stamaktier. Förutom dessa finns även andra slags aktier. En sådan är preferensaktien.
Skillnaden mellan stamaktier och preferensaktier är bland annat att preferensaktier ger rätt till en större del av bolagets utdelning jämfört med stamaktierna. Om aktiebolaget upplöses har preferensaktierna även företräde till att få ut ett fastställt belopp.
Stamaktier kallas de aktier som var de första att emitteras. Att sälja dem innebär att bolaget får tillbaka det aktiekapital de hade från början.
Olika aktier kan även kombineras på de olika skalorna. Till exempel kan preferensaktier ha större anspråk på utdelning men samtidigt ha ett lägre röstvärde jämfört med andra aktier i samma bolag. Detta kan till exempel passa investerare som är mer intresserade av ekonomisk utdelning än bestämmanderätt.
Det kan även finnas andra slags aktier, till exempel förlagsaktier. Reglerna för bolagets olika aktieslag ska som sagt framgå i den skriftliga bolagsordningen.
Här hittar du fler artiklar om aktier!