Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
Under de senaste åren har ett nytt alternativ till preferensaktier lanserats: nämligen D-aktien. D-aktien påminner i mångt och mycket om preferensaktien då dess utdelning är hög och fast. Däremot medför D-aktier högre risk eftersom de är stamaktier och därmed har sämre företräde till utdelning jämfört med preferensaktier. D-aktier saknar dessutom inlösenkurs och har evig löptid.
De första bolagen som använt sig av D-aktier på den svenska börsen, är en handfull fastighetsbolag:
- Akelius
- Corem
- Fast Partner
- Sagax
- SBB
D-aktiens utdelning är helt beroende av stamaktiernas utdelning. Utdelningen ska vara ett visst antal gånger högre på D-aktien än på stamaktien, men upp till ett visst belopp. D-aktien har således ett utdelningstak. Vilka belopp det rör sig om skiljer sig från bolag till bolag och finns att hitta i respektive företags bolagsordning.
Om du inte redan har koll på stamaktierna A- och B-aktier så kan du läsa mer om det!
Om du vill investera i fastighetsprojekt kan du kolla in Kameo som är en mycket smidig investeringsplattform. Läs även vår recension av Kameo!
Innehåll
Vad är skillnaden mellan D-aktier och preferensaktier?
Den stora skillnaden mellan D-aktier och preferensaktier är att man som preferensaktieägare har förtur till aktieutdelningen och vid en eventuell likvidation, därav ordet “preferens”. Som D-aktieinnehavare får man alltså vänta på utdelning tills dess att preferensaktieägarna fått sitt.
D-aktier saknar inlösenkurs medan preferensaktier har en kurs till vilken de kan lösas in. Denna kurs bestäms i företagets bolagsordning och ger företaget rätt att köpa tillbaka aktierna till ett visst pris. Företaget har dock ingen förpliktelse att köpa tillbaka aktierna vilket gör preferensaktier mer oförutsägbara än D-aktier. En hög inlösenkurs signalerar dock att företaget inte har för avsikt att lösa in sina preferensaktier.
D-aktier räknas, som tidigare nämnt, som eget kapital till 100% medan preferensaktier endast anses som eget kapital till hälften. Om utdelningen på en preferensaktie ställs in så ackumuleras ränta under den tid som aktieägarna får vänta på utdelningen, vilket inte kan hända med renodlat eget kapital. D-aktien däremot, i egenskap av eget kapital, är alltså inte berättigad ränta på dess eventuellt uteblivna utdelningar.
De största och viktigaste skillnaderna mellan D-aktier och preferensaktier är alltså följande:
- D-aktieinnehavare får utdelning först efter att preferensaktieägarna fått sin utdelning
- D-aktien saknar inlösenkurs och är alltså evig
- D-aktien får ingen ränta på eventuellt uteblivna utdelningar
Varför utfärdar börsbolag D-aktier?
Utfärdande av D-aktier (och även preferensaktier) beror på att företag behöver mer likviditet. För att åstadkomma detta kan man antingen öka skulderna eller det egna kapitalet. Nackdelen med att öka skulderna för mycket är att kreditvärdigheten sjunker och lånevillkoren försämras. Att öka det egna kapitalet genom nyemission av A-eller B-aktier späder ut den eventuella vinsten per aktie.
Genom att istället utfärda D-aktier (och preferensaktier) undviker man att spä ut de befintliga aktieägarna och låter istället det egna kapitalet belastas med utdelningar. D-aktier belastar dock inte skuldsidan i balansräkningen som exempelvis en obligation. Även preferensaktier belastar skuldsidan till 50% eftersom de endast räknas som eget kapital till hälften.
Utfärdande av D-aktier är alltså ett sätt för företaget att få större tillgång till kreditmarknaden samt bättre kreditbetyg. Högre kreditrating resulterar i lägre räntor på lånen, vilket kompenserar för den relativt höga utdelningen som ska utbetalas till D-aktiernas ägare.
Du kanske även vill läsa våra tips på fastighetsfonder!
Vad är skillnaden mellan D-aktier och stamaktier?
D-aktien är en typ av stamaktie, men skillnaden är att utdelningen har ett förutbestämt tak och påminner således mer om en ränteplacering utan säkerhet än en aktie. Stamaktier, i form av A-och B-aktier är dessutom tio gånger så röststarka som D-aktier.
Innehav av D-aktier medför begränsad bestämmanderätt gällande företagets framtid och mer makt åt de röststarka stamaktieägarna.
De som köper D-aktier är oftast mer fokuserade på att investera i värdepapper som ger en hög direktavkastning och stabila återkommande utdelningar. A- och B-aktierna är ofta mer volatila, men samtidigt kan de ha större potential för att ge en bättre totalavkastning i slutändan.
Varför ska man investera i D-aktier?
Varför ska man då investera i D-aktier, exempelvis istället för preferensaktier?
Svaret är att direktavkastningen är högre på D-aktierna. Detta beror naturligtvis på att risken är större, främst för att man riskerar att gå miste om sin utdelning i och med att preferensaktieägarna har förtur.
Det kan även upplevas som en fördel för den långsiktige att du inte riskerar att bolaget löser in preferensaktierna. Många utdelningsinvesterare vill investera på extremt lång tidshorisont (Buy & Hold), och då är inlösen av aktierna oftast negativt för aktieägaren.
När räntan är låg, kan D-aktier fungera som ett alternativ till räntebärande medel, om än mer riskfyllt.
Vad är riskerna med att investera i D-aktier?
Som ägare av D-aktier är man helt beroende av att företaget gör tillräckligt höga vinster för att det ska finnas utdelning kvar efter att preferensaktieägarna fått sin del av kakan.
Innan man investerar i D-aktier bör man ställa sig frågan hur mycket högre direktavkastningen ska vara för att motivera de färre rättigheter man besitter som D-aktieägare. I jämförelsen mellan D-aktier och preferensaktier bör man också ha i åtanke att preferensaktier har en dold hög direktavkastning i och med att de kan lösas in senare om inlösenkursen faller.
Funderar man på att investera i D-aktier bör man gå igenom bolagsordning och prospekt mycket noggrant innan man tar ett slutgiltigt beslut då de saknar såväl tydlig definition som bestämda rättigheter som följer med en D-aktie.