Vad är leasing? Begreppet förklarat med exempel


Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.

Begreppet leasing används i sammanhang då antingen ett företag eller en privatperson leasar, det vill säga hyr, en vara eller tjänst en kortare eller längre period. Vanligtvis undertecknar båda parter ett så kallat leasingavtal, i vilket bland annat avtalets längd och avgifter specificeras.

Rör det sig om en längre period, som ett kvartal eller ett helt år, omfattas avtalet oftast av en fast månadskostnad. Den typen av leasingavtal är vanlig i samband med så kallad billeasing, men också vid leasing av inventarier av olika slag.

Begreppet leasing förklarat

Andra ord för leasing

Vill man inte använda det engelska ordet leasing, går det lika bra att använda ord som långtidshyra eller hyra. Ibland görs det dock skillnad på leasing och långtidshyra, även om det rent språkmässigt inte finns någon distinktion mellan dessa begrepp.

Något som däremot skiljer olika leasingavtal är form och bokföringsförfarande. Grunden är dock densamma oavsett vilka begrepp som används, nämligen finansiering av någon form av produkt och/eller tjänst.

Olika typer av leasing

Enligt IAS 17 (International Accounting Standard) finns det två definierade former av leasing. Den ena kallas finansiell leasing och den andra operationell leasing. Dessa leasingformer skiljer sig avtals- och formmässigt åt beroende på vilket företag det är som leasar samt vilken typ av produkt eller tjänst som hyrs ut.

I Sverige är det också vanligt att leasa en bil, vilket i sammanhanget refereras till som billeasing. Samtliga tre begrepp förklaras i punktform enligt följande:

Finansiell leasing

  • Finansiell leasing är att betrakta som ett köp som förfaller i samband med löptidens slut
  • Leasetagaren ansvarar för produkten/tjänsten under hela avtalets löptid
  • Personen/företaget som leasar betalar en avgift till en leasingföretaget för nyttjandet av en produkt eller tjänst

Operationell leasing

  • Operationell leasing, eller fullserviceleasing, är att betrakta som ett avtal utan produktvärde
  • Leasingföretaget ansvarar för produkten/tjänsten under hela avtalets löptid
  • Leasingföretaget bekostar underhåll, försäkringar och eventuella reparationer
  • Personen/företaget som leasar omfattas inte av någon restvärdesrisk

Billeasing

  • Billeasing är att betrakta som långtidshyra av en, eller flera, bilar
  • Leasingföretaget köper och äger de bilar som upplåts till privatpersoner/företag
  • Innefattar vanligtvis full nyttjanderätt för leasingtagaren
  • Omfattas generellt sett av villkorsbaserade avtal

Hur funkar leasing?

Leasing används vanligtvis då själva ägandet i sig är av mindre betydelse för personen eller företaget som leasar. Är det vare sig lönsamt, praktiskt eller nödvändigt att köpa en kopieringsmaskin eller bil kan det vara mer ekonomiskt att enbart betala för funktionen.

I Sverige kallas detta finansiell leasing, vilket är den vanligaste leasingformen både bland företagare och privatpersoner. För en privatperson innebär den här formen av leasing vanligtvis en fast månadskostnad som ska betalas direkt till leasingföretaget. Under leasingperioden är kunden ansvarig för produkten, vilket bland annat omfattar försäkring, underhåll och eventuell reparation.

Fördelar med leasing

  • Mindre risktagande och kortare beslutsprocesser för leasingtagaren
  • Leasingtagaren betalar för en funktion men slipper själva ägandet
  • Leasingföretaget står för risken (avser operationell leasing)
  • Möjligheter för företag att specialisera/nischa sig

Nackdelar med leasing

  • Vissa avtal kan vara svåra att hävs innan löptidens slut
  • Slitage och skador kan medföra extra kostnader
  • Villkorsbaserade avtal innebär vanligtvis ett antal begränsningar
  • Leasingavtal omfattas inte av avdragsgilla räntekostnader (jmfr. vanligt lån)

Vad kostar det att leasa?

Ett leasingavtal har oftast tre års löptid, vilket innebär att giltighetstiden sträcker sig från det datum avtalet undertecknas och tre år framåt. I vissa fall kräver leasingföretaget en kontantinsats, vilket dock är att betrakta som relativt ovanlig.

Även om personen som leasar inte krävs på en kontantinsats är ett leasingavtal nästan alltid  villkorsbaserat. Villkoren bestäms av leasingföretaget och syftar till att, i viss mån, begränsa leasingtagarens frihet. Ett tydligt exempel är ett avtal som, i samband med billeasing, begränsar antalet tillåtna mil inom ramen för avtalsperioden.

Det är dock inte enbart kostnaden för bränsle eller slitage som styr utformningen av ett leasingavtal. Även varans pris, avtalets löptid samt avgifter för ränta och försäkring är så kallat finansiella parametrar som många leasingföretag måste ta hänsyn till.

I de fall då ett finansiellt leasingavtal omfattas av ett köpevillkor, det vill säga ett köp av produkten vid avtalets slut, är det vanligt att avtalet även omfattas av ett så kallat återköpspris. Det betyder att kostnaden, förutom ovan angivna parametrar, även beräknas utifrån produktens restvärde vid löptidens slut. Det vill säga produktens värde efter löptidens slut.

Lönar det sig att leasa?

Leasing är oftast fördelaktigt ur ett ekonomiskt hänseende, inte minst då det är en kostnad som generellt sett är avdragsgill. Det kan också kännas lättare att hålla koll på utgifterna då det många gånger rör sig om en fast månadskostnad som ska betalas vid samma tidpunkt varje månad. Vissa leasingformer är dessutom avdragsgilla.

För företag i synnerhet kan leasing också vara mer fördelaktigt med hänsyn till det egna kapitalet då detta inte binds i tillgångar. I praktiken innebär det att kostnaden för att köpa den produkt eller tjänst som man valt att leasa istället kan investeras i något annat. Detta är bland annat möjligt i samband med operationell leasing (se nedan).

För såväl företag som privatpersoner kan leasing även underlätta beslutsprocessen som ett köp ofta medför. Dessutom slipper man eventuella bekymmer och omkostnader som ett ägande kan medföra då man endast betalar för själva funktionen.

Peter Isaksson

Privatinvesterare och familjefar med en passion för aktier, börsen och privatekonomi.

Tidigare inlägg