Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
I den här artikeln går vi djupare in på begreppet monopol. Vi reder ut vad monopol är, på vilket regleras och hur marknaden påverkas i händelse att det inte regleras.
Dessutom tar vi en titt på de två närliggande begreppen konkurrens och ekonomisk tillväxt; har de något samband och hur kommer det sig att dessa två begrepp ofta förknippas med monopol?
För att få en så tydlig bild som möjligt om vad ovanstående begrepp innebär och hur de hör ihop, behöver vi få en klar bild av vad monopol egentligen är.
Innehåll
Monopol – begreppets betydelse och innebörd
Språklig betydelse: monopol kommer från det grekiska ordet monopōʹlion som i sin tur är en sammanslagning av mono (ensam) och pōleʹō (sälja). Vilket är precis vad det handlar om: att sälja ensam eller att ha ensamrätt.
Något förenklat kan monopol beskrivas som ensamrätt då det handlar om brist på konkurrens. I det här avseendet rör det sig om företag som i princip är ohotade inom ett specifikt område och därmed har monopol på att sälja, tillverka eller producera en viss vara eller tjänst.
I en historisk jämförelse finns det relativt få svenska företag idag som har monopol inom ett specifikt område idag. Vi får gå tillbaka flera decennier för att ge exempel på branscher som tidigare hade monopol, där apoteket förstatligande (1971) är ett av de tydligaste exemplen.
Andra exempel på branscher som omfattades av monopol var bland annat bilbesiktning, inrikesflyg, postgång och telefoni – branscher som idag, likt apoteket, är reglerade i syfte att erbjuda konsumenterna större valfrihet.
Ett annat tydligt exempel på svenskt monopol är det statligt ägda Systembolaget. Det är numera ett av få företag i Sverige som fortfarande har ensamrätt på att sälja en specifik produkt, vilket i det här fallet innefattar alkoholhaltiga drycker.
Systembolagets monopol kan beskrivas som något av en vattendelare, då man å ena sidan kan argumentera dess hälsofrämjande effekter, medan man å andra sidan kan diskutera dess påverkan på landets ekonomiska tillväxt.
Ekonomisk tillväxt
Sett till den ekonomiska tillväxten i samhället i stort är det alltså gynnsamt med en fungerande konkurrens. Dock är det inte enbart företagen som gynnas, utan även den enskilda konsumenten och samhället i stort då nya, och förhoppningsvis framgångsrika företag kan bidra med ännu mer kraft och tillväxt. När företagen blir fler blir utbudet större och konsumtionen ökar; en kedjereaktion som skapar nya jobb och en mer beständig välfärd.
Enkelt förklarat kan man säga att ekonomisk tillväxt handlar om 1. större valfrihet, 2. ökad produktivitet och 3. långsiktig tillväxt.
1. Valfrihet
Med ökad konkurrens ökar också konsumenterna valfrihet, vilket på sikt har en positiv effekt på såväl produktiviteten som sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i stort.
2. Produktivitet
Med ökad konkurrens ökar också produktiviteten, då fler företag (ex. underleverantörer) blir involverade i själva tillverkningsprocessen.
3. Gynnsamhet
Med ökad produktivitet ökar också sysselsättningsgraden, vilket har en gynnsam påverkan på landets ekonomiska utveckling.
Diskussionen om den ekonomiska tillväxten har bland annat stöd i de lagar och förordningar som har tagits fram just för att främja konkurrenskraften.
I det här avseendet handlar det om konkurrenslagen, i vilken man förbjuder företag att samarbeta på ett för marknaden begränsande. Målet är att fördela företagens marknadsmakt och dominans inom ett specifikt område.
Olika former av monopol
Laglig monopol
Lagliga monopol omfattar bland annat immateriella rättigheter, som exempelvis patent, upphovsrätt, mönster och varumärken.
Naturliga monopol
Naturliga monopol omfattar branscher som, i förhållande till de rörliga kostnaderna, har relativt höga fasta kostnader. Detta innefattar bland annat järnvägar och gasledningar som ofta regleras av, och i vissa fall, ägs av staten vars mål är att motverka överpriser.
Statliga monopol
Statliga monopol syftar, precis som naturliga monopol, till att reglera prissättningen och att säkerställa en viss kvalitetsnivå. Det kan också handla om att investera i/kontrollera mängden konsumtion av en viss vara eller tjänst, som exempelvis alkoholhaltiga drycker.
Våldsmonopol
Våldsmonopol faller under det statliga monopolet, men då det handlar om något så viktigt som att skapa och upprätthålla ordning och reda i samhället får det stå för sig självt. Våldsmonopolet omfattar bland annat polisen, militären och ett antal privata säkerhetsföretag.
Privata monopol
Privata monopol berör privata aktörer som har erhållit patent och/eller upphovsrätt som ger frihet att villkora såväl prissättning som informationsspridning och tillgänglighet.
För- och nackdelar med monopol
Som med i princip allt finns det både för- och nackdelar med monopol, och det som upplevs som en nackdel av någon kan ses som något positivt av någon annan. När det handlar om just monopol tenderar dess konsekvenser att beskrivas i övervägande negativa ordalag, trots att effekterna bör ses i förhållande till det område som omfattas.
I de fall då bristen på konkurrens ses som en nackdel rör det vanligtvis aktörer som, på grund av alltför lösa tyglar, har bidragit till att försämra såväl utbud som kvalitet och där priserna har varit allt annat än rimliga i förhållande till det förstnämnda.
Det finns också fall då monopol ses som något positivt, vilket oftast sker när intresset inte främst styrs av pengar utan av medborgarnas välbefinnande. Vanligtvis faller detta under kategorin statligt monopol, vilket ger oss anledning att återkomma till Systembolaget, vars främsta syfte är att verka för att minska alkoholkonsumtionen för att på sikt främja folkhälsan.
Slutsatsen blir att monopol mår bra av ett delvis kritiskt förhållningssätt, i synnerhet i de fall då det uteslutande handlar om ekonomiska värden. På samma sätt bör man förhålla sig till ämnet även när det är annat än pengar som styr, men då med större fokus på mjuka värden.