Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
PEG är en förkortning som utgår ifrån de engelska orden Price, Earnings och Growth (Pris, Vinst och Tillväxt). PEG-talet är baserat på nyckelbegreppet P/E (Price to Earnings).
Utifrån den information som ett P/E-tal ger går man med PEG-talet ytterligare ett steg längre och jämför denna information även med förväntad vinsttillväxt i det aktuella bolaget. Utifrån denna information kan man bilda sig ytterligare uppfattning kring ifall viss aktie skulle kunna anses vara billig eller ej.
Har man två företag som har ett likadant P/E-tal, och det ena företagets vinst förväntas växa snabbare än det andra skulle det första företagets aktie allmänt sett kunna sägas vara billigare. Det skulle därför ha ett lägre PEG-tal, och det är kring detta som vi skall försöka att utveckla i den här artikeln.

Innehåll
Hur räknar man ut ett PEG-tal?
För att räkna ut ett bolags PEG-tal tar man dess P/E-tal och delar detta med bolagets vinsttillväxt i procent.
(P/E-tal) / (Vinsttillväxt) = PEG-tal
Exempel 1:
Företaget ABs aktie har P/E-talet 15 och den förväntade vinsttillväxten är 10 %.
Detta ger 15 / 10 = 1,5.
PEG-talet blir då 1,5.
Exempel 2:
Börsbolaget ABs aktie har P/E-talet 18,5 och bolagets förväntade vinsttillväxt är 16,8 %.
Detta ger 18,5 / 16,8 ≈ 1,1 (avrundat till en decimal)
PEG-talet blir alltså 1,1.
Vinsttillväxten som sådan får man genom att dividera förväntad vinst per aktie för det kommande året med den historiska vinsten per aktie för det föregående året.
(Förväntad vinst per aktie för kommande år) / (Vinst per aktie under föregående år) = Vinsttillväxt
Ifall den förväntade vinsten ger en siffra högre än 1 drar man därefter ifrån 1 och multiplicerar med hundra för att få den aktuella procentsatsen.
Exempel:
Börsbolaget AB gjorde under år 2020 en vinst på 5 kr per aktie och förväntas år 2021 göra en vinst på 6 kr per aktie.
Detta ger 6 / 5 = 1,2
1,2 – 1 = 0,2
0,2 * 100 = 20
Den förväntade vinstökningen mellan 2020 och 2021 är då 20%.
Det går även att räkna på historiska data och se vad PEG-talet varit mellan tidigare perioder, eller göra antaganden om framtida vinst, tillväxt och PEG-tal.
Marknadsanalytiker har ofta estimat vad gäller både vinst och tillväxt, och med antaganden om framtiden går det att få fram ett potentiellt framtida PEG-tal.
Det finns både fördelar och nackdelar både med att titta på historiska resultat och estimat, och med att utgå från estimat om framtiden, eftersom ett bolags framtid alltid innebär en viss osäkerhet och historien inte nödvändigtvis är en indikator för framtida utfall.
Vad utläser man av PEG-talet?
Utifrån det att ett P/E-tal utgår ifrån aktuell aktiekurs och historisk eller förväntad vinst hos det aktuella företaget kommer PEG-talet att utgå ifrån förväntad framtida vinstutveckling hos företaget.
Allmänt uttryckt kan man säga att ett lägre PEG-tal innebär att marknadens värdering är låg i förhållande till den förväntade vinstutvecklingen. En aktie med lågt PEG-tal skulle därför kunna sägas vara “billig”. Ett högre PEG-tal innebär å andra sidan att marknadens värdering är hög i förhållande till förväntad vinstutveckling, och aktien skulle därför kunna sägas vara “dyr”.
Det förekommer lite olika uppfattningar kring vad som är ett högt PEG-tal och vad som är ett lågt sådant. En vanlig enkel uppskattning är att aktier med PEG-tal under 1,0 anses vara lågt värderade och att de därför är relativt billiga. Aktier med PEG-tal över 1,0 anses då å andra sidan vara högt värderade och kan därför anses vara dyra. Aktier med PEG-tal över 1,5 anses av många investerare vara väldigt dyra.
Det finns däremot ytterligare aspekter att väga in. Ifall det till exempel skulle vara så att ett företag tillfälligt förväntas göra en betydligt större vinst än vanligt och en PEG-beräkning görs på denna förväntade tillväxt skulle PEG-talet kunna bli lägre än vad det skulle blivit om beräkningen skulle ha gjorts på mer långsiktiga beräkningar kring den förväntade vinsttillväxten.
Med större och mer stabila företag kan det därför vara lättare att få fram ett tillförlitligt PEG-tal utifrån förfluten vinstutveckling. I företag där det förekommer mer spekulation kring framtida vinster kan det komma att vara direkt avgörande hur träffsäkra de aktuella analyserna kring framtida vinsttillväxt är.
Att tänka på när man räknar med PEG-tal
En viktig detalj när man man genomför en analys baserad på historiska PEG-tal är att se till att man använder samma beräkningsmodell och tidsintervall för den förflutna vinstutvecklingen hos de olika företagen som man räknar kring,
Överlag är det mest angeläget att så träffsäkert som möjligt kunna förutsäga framtida vinstutveckling, men i mer stabila företag blir det överlag sällan fel att räkna på historisk vinstutveckling. Detta så länge som utvecklingen kan förväntas fortsätta vara stabil, eftersom det då rör sig om färdigrapporterade siffror utan inslag av spekulation.
Räknar du därför på ett företags vinstutveckling över en viss tidsperiod som till exempel 1, 3 eller 5 år är det angeläget att du då också räknar på samma tidsperiod för de andra företagen du jämför med. Gör du inte detta kommer det finnas en risk att till exempel sådant som en konjunkturförändring eller någon annan större händelse som rör ett eller flera av företagen gör att jämförelsen blir missvisande.
I övrigt gäller i mångt och mycket sådant som sägs om jämförelser utifrån P/E-tal även för jämförelser utifrån PEG-tal. Olika branscher har olika förväntningar på framtida vinstutveckling så de mest rättvisande jämförelserna får man mellan någorlunda likvärdiga företag inom samma bransch.
Man bör överlag inte förlita sig på enbart ett eller annat enstaka nyckeltal utan använda sig av så många nyckeltal som möjligt som man för tillfället känner sig bekväm med att räkna på.
Även sådant som företagens redovisningstekniska detaljer kommer att kunna påverka deras PEG-tal, och egentligen gäller att allt som skulle kunna påverka en akties P/E-tal också kommer att kunna påverka dess PEG-tal. Så oavsett om du för tillfället fokuserar på till exempel P/E-talet, på PEG-talet eller en på kombination av olika nyckeltal gäller alltid att ju större investering du överväger, desto mer vill du se till att faktiskt veta om det aktuella bolaget.
Sammanfattning
PEG-talet bygger alltså på det aktuella bolagets P/E-tal i förhållande till dess förväntade vinstutveckling. Denna siffra kan användas till att utvärdera vilka förväntningar som marknaden har på ett företag i förhållande till vinstutvecklingen i synnerhet.
Är PEG-talet lågt är marknadens förväntningar lägre och aktien skulle kunna sägas vara “billig”. Är PEG-talet högt är marknadens förväntningar högre och aktien skulle kunna sägas vara “dyr”. En vanlig gränsdragning är att aktier med ett PEG-tal under 1,00 i allmänhet anses vara billiga och aktier med PEG-tal över 1,00 anses kunna betraktas som dyra. Detta slags utvärderingar behöver dock alltid ses i relation till helhetsbilden kring det aktuella företaget.
I övrigt bygger mycket av träffsäkerheten på PEG-talet som jämförelsemått på hur träffsäker den aktuella analysen av den förväntade framtida vinstutvecklingen är. Med större och mer stabila företag kan man ofta i större utsträckning härleda framtida vinstutveckling utifrån historisk utveckling. Med mindre företag kan det förekomma mer spekulation kring framtida vinster och man behöver även vara uppmärksam på tillfälliga vinstavvikelser som inte kan förväntas vara beständiga.
Överlag bör man se till att vara påläst även på andra nyckelbegrepp och använda sig av dessa i kombination. Man bör se till att man jämför likartade företag och branscher för sig och vara uppmärksam på redovisningstekniska detaljer som kan få en annan bild av helheten att framstå än den som faktiskt föreligger.
Även om det inte är en nödvändighet att ett företag går med vinst för att det potentiellt sett skall kunna vara värt att investera i det är det helt klart ett tecken på substans när det går att räkna på faktiska förväntade vinster i ett företag.
Du kanske även vill läsa om mina tips på de bästa bankerna för aktie- och fondsparande!