Vad är reporänta?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.

Reporänta, även kallad styrränta, avser den ränta som banker får betala när de lånar pengar av Riksbanken. Reporäntan, som bestäms av Riksbanken, anses vara det främsta och huvudsakliga penningpolitiska verktyget, framförallt för att den styr övriga marknadsräntor. 

Genom reglering av reporäntan påverkas som sagt övriga räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i ekonomin och därmed inflation och ekonomisk tillväxt. Reporäntan används alltså för att styra inflationen mot önskat inflationsmål samt för att stimulera ekonomisk tillväxt. 

Hur påverkar reporäntan Sveriges ekonomi i praktiken?

En ränta kan beskrivas som priset på pengar. Om priset på pengar förändras, förändras också aktiviteten i ekonomin på en rad olika sätt, vilka i sin tur påverkar inflation och ekonomisk tillväxt.

Sveriges banker har möjlighet till in- och utlåning direkt hos Riksbanken genom att låna eller placera pengar mot ränta. Reporäntan styr således den så kallade daglåneräntan, vilket är den ränta som bankerna kan låna till av varandra, från dag till dag. Det första som sker när reporäntan ändras är därför att daglåneräntan förändras.

Förändringar i daglåneräntan påverkar bland annat finansinstitutets korta marknadsräntor. En höjning eller sänkning av reporäntan har alltså en betydande effekt även på den ränta som ges till privatpersoner och företag gällande lån och besparingar. 

Bankernas ränta påverkas dessutom av hur Riksbanken förväntas reglera reporäntan i framtiden. Riksbanken publicerar kontinuerligt prognoser för reporäntan och när dessa offentliggörs påverkas naturligtvis förväntningarna på den framtiden penningpolitiken. 

Den fulla effekten till följd av en förändring av reporäntan träder i kraft efter ett till två år. Först efter denna tid kan man se full effekt på inflationen. Därför är besluten som tas inom Riksbanken främst baserade på analyser och förväntningar gällande framtida inflation.

Vad händer om reporäntan höjs?

Om Riksbanken bedömer att framtida inflation kan behöva dämpas så ser de till att höja reporäntan. En höjning av reporäntan resulterar i minskad konsumtion och minskad motivation till investering. Dessutom sjunker börskurserna eftersom bankernas utlåningsräntor följer reporäntan. Detta innebär att det blir dyrare att låna pengar.

När det blir dyrare att låna pengar föredrar många att spara istället för att konsumera och minskad konsumtion leder till minskad efterfrågan på varor och tjänster. När den ekonomiska efterfrågan är låg sjunker både inflation och den allmänna prisnivån på sikt.

Om det däremot uppstår det som kallas stagflation, fungerar inte reporäntan lika bra som åtgärd. Det är ett lite mer ovanligt scenario som det ibland talas om inom nationalekonomi.

Tips! Läs vår recension av SaveLend där du kan spara i krediter och få en hög ränta på din investering!

Vad händer om reporäntan sänks?

Om Riksbanken istället bedömer att framtida inflation kan behöva trissas upp så ser de till att sänka reporäntan. Då sjunker i regel också marknadsräntorna vilket i sin tur resulterar i ökad konsumtion och ökad motivation till investering. 

En sänkning av marknadsräntorna innebär lägre ränta på lån, men också lägre ränta på sparade pengar. Ökad konsumtion och ökade investeringar driver den ekonomiska efterfrågan vilket innebär att den generella prisnivån pressas upp. Med andra ord skapas ett ökat inflationstryck.

Här kan du läsa en längre artikel om räntans påverkan på börsen.

Reporäntan och växelkursen

En höjning av reporäntan leder i regel till att den svenska kronans värde förstärks gentemot andra valutor. Vid en räntehöjning framstår svenska tillgångar som attraktiva i förhållande till andra valutor, vilket spär på intresset för att vilja investera i Sverige. Detta leder till ett kapitalinflöde som ur ett kortsiktigt perspektiv stärker den svenska växelkursen.

Ur ett långsiktigt perspektiv leder ett ökat penningvärde till att utländska varor blir billigare än svenska varor, vilket i sin tur leder till ökad import. Vanligtvis är ökad import också synonymt med minskad export. Detta beteendemönster leder på sikt till dämpad inflation. 

Vid en sänkning av reporäntan uppstår en situation som leder till motsatt effekt på ekonomin.

Vad är Riksbankens uppgift?

Riksbanken, som är Sveriges centralbank, ser till att penningvärdet behålls över tid samt att betalningar kan ske säkert och effektivt. Riksbanken ansvarar också för att ge ut fysiska pengar, det vill säga sedlar och mynt. 

---