Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar.
Force majeure är en fransk term som skulle kunna översättas med ”större kraft” eller ”större styrka”. Det är också en term som används i juridiska sammanhang, när en oförutsägbar händelse förhindrar en eller flera parter från att slutföra ett rättsligt bindande avtal.
För att åberopa force majeure kräver avtalet en särskild klausul som förklarar vilka händelser som utgör force majeure och vad som händer om klausulen åberopas.
En force majeure-klausul bör därmed upprättas med stor noggrannhet, då det är en av få saker som kan avskriva ena eller båda parter från att fullfölja avtalet utan rättslig påföljd.
När kan force majeure åberopas?
Force majeure är ett begrepp som främst används inom området för avtalsrätt, och då i samband med händelser som är bortom kontraktsparternas kontroll.
Skulle en eller båda parter åberopar force majeure innebär det att avtalets förpliktelser är omöjliga att fullfölja, vilket skulle vara att likställa med kontraktsbrott i händelse att en särskild force majeure-klausul saknas.
En force majeure-klausul bör innehålla:
- Vilka händelser som ska utgöra force majeure
- Krav om förutsägbarhet samt vad som händer om force majeure åberopas
- På vilket sätt meddelanden och bevis för detta ska hanteras
- Vilka krav som ska ställas på parterna för att samarbeta med varandra om att finna en lösning
- Vilka konsekvenserna blir om force majeure pågår över en viss tid och om rättigheter att säga upp avtalet
Force majeure kan åberopas av såväl leverantörer som återförsäljare, tillverkare och privatpersoner så länge det finns ett avtal med en särskild force majeure-klausul. I kontraktet bör det därför framgå tydligt vilka händelser som utgör grund för force majeure samt vilka skyldigheter och rättigheter avtalsparterna omfattas av.
Exempel på situationer då force majeure kan åberopas
- Naturkatastrofer som översvämningar, bränder, jordbävningar och liknande.
- Krissituationer som krig, upplopp, akut sjukdom, konkurs och liknande.
Allmänna regler för force majeure
Det finns egentligen ingen exakt definition av begreppet force majeure, åtminstone inte i laglig mening. Avtal som saknar en tydligt specificerad force majeure-klausul kan därmed vara problematiska att hantera, även om ett avtal kan jämkas enligt avtalslagen då force majeure är en så kallad avtalsrättslig omständighet. Dock är det viktigt att komma ihåg att den åberopande parten ska kunna bevisa att omständigheterna är av sådant slag att de inte går att kontrollera.
På senare år har begreppet force majeure uppmärksammats lite extra med tanke på Coronapandemin. Enligt WHO definieras pandemin som en sjukdom med global spridning, vilket i praktiken innebär att pandemin i sig inte utgör grund för force majeure. Däremot kan virussmitta åberopas som force majeure då det kan ses som en omständighet som varken gå att förutse eller kontrollera.
I detta avseende kan det vara en god idé att inkludera coronapandemin (och eventuellt liknande pandemier) i avtalets force majeure-klausul. Detta bör dock ses som högst individuellt snarare än en generell norm, och det är också viktigt att komma ihåg att då bevisbördan fortfarande kvarstår.